BÅGSKYTTE
Man kan undra vad tunnbinderiarbete har för gemensamt med bågskytte? I varje fall var det ett gäng som jobbade på Vara tunnbinderi, som bildade bågskytteklubben Svarta Fjädern. Årtalet var 1954. En träningsbana i närheten av Vara folkhögskola iordningsställdes, där man kunde skjuta på olika distanser. Allt från 30 meter upp till 90 meter. Vintertid höll man till i folkhögskolans gymnastiksal.
En stjärna utkristalliserades: Ragnar Branell, som tog brons i märkesfältskytte vid SM 1959. Den meriten gjorde att han blev uttagen till VM i tavelskytte samma år. Emellertid upphörde bågskytteklubben Svarta Fjädern därefter. Ragnar Branell fortsatte i Bågskyttarna från Grästorp. Där blev det lag-SM-guld såväl 1961 som 1964. Individuellt kom han tvåa 1965, för att kröna karriären med ett SM-guld 1966 i märkesfältskytte. Dessutom blev Ragnar Branell svensk mästare som veteran vid Oldboys-SM 1972.

CYKEL
1928 togs tävlingscykling upp på programmet för Vara Sportklubb. Redan första året anordnades en tävling i Vara. VNG-loppet blev Varas egen stortävling och kördes varje år 1929-1932. Tävlingen var öppen för C-klass. Varje år deltog ett femtiotal cyklister från klubbarna i Västsverige. Den största cykelstjärnan i Vara hette Olle Rohman. Han vann det första VNG-loppet 1929. 1930 segrade Olle Rohman i DM  för juniorer. Året efter upprepade han bravaden vid mästerskapstävlingar i Trollhättan. 1932 bildades en specialklubb, Vara Cykelklubb.
Under hela 1930-talet existerade Vedums Velocipedklubb. Man anordnade såväl korta som långa lopp. Många klubbar ställde upp med representanter i de populära Vedumsloppen.
Under åren 1973-1976 bedrev Ryda Skidklubb en cykelsektion. Det hela började i blygsam skala enbart med träning och diverse motionslopp. Så småningom kom klubben med i Svenska cykelförbundet. Man deltog bl.a. i Skaraborgsserien och körde nationella tävlingar.
Dessutom körde många medlemmar Vätternrundan och andra motionslopp.
En stjärna kom fram på cykelhimlen: Roger Jonsson. Som 16-åring vann Roger 12 lopp. Möjligheterna till att utvecklas var små i Ryda SK. Därtill var Roger Jonsson alltför bra i den interna konkurrensen. 1976 gick han därför över till Falköpings CK. Där gavs större möjligheter. Redan 1977 tog han brons på SM på 50 km tempo. Strax därefter deltog Roger Jonsson i svenska juniorlandslaget vid NM i Köpenhamn. Där besegrades de nordiska A-lagen.
1987 bildade Kvänums Idrottsförening en löp- och cykelsektion. 1994 gav KIF:s elitsatsning på mountainbike frukt med silver och brons på SM. 1996 arrangeras 1:a majloppet på mountainbike för första gången. På 2000-talet kommer de stora framgångarna för Kvänumscyklisterna. År 2000 blev det två SM-guld i mountainbike genom stafettlaget och Frans ”Kinky” Sjöblom i parallellslalom. 2004 tar KIF:s löp- och cykelsektion hela fem SM-guld och året efter ytterligare två. 2006 firar KIF 80-årsjubileum med ytterligare cykelframgångar. Fr.o.m. 2010 består Kvänums Idrottsförening enbart av löp-och cykelsektionen.

DRAGKAMP
Dragkampsporten har på lokal nivå fått fäste i en enda ort: Vedum och Vedums Allmänna Idrottssällskap. 1985 arrangerade Vedums AIS det första VAIS-draget i ett samarbete med LRF. Anledningarna var flera. Dels ville man prova en ny sport, som kunde fånga upp ungdomar med alternativa intressen till den traditionella idrotten. Dels sågs arrangemanget som ett spektakulärt inslag, som kunde dra in pengar till föreningen. Året efter bildades en dragkampssektion i VAIS. Det s.k. VAIS-draget blev en stor publikfest de närmaste åren. 1988 fick VAIS erbjudande av Dragkampsförbundet att arrangera en allsvensk omgång. Året efter gjorde VAIS-dragarna sin första allsvenska säsong. Man deltog i 640-kilosklassen. 1993 arrangerades för första gången Dragkamps-SM på Nordvalla i Vedum. Det blev en succé såväl publikt, ekonomiskt som arrangörsmässigt. Enda smolken var de uteblivna egna sportsliga framgångarna. Totalt hade VAIS 22 dragare med på hemmaplan i olika viktklasser.
Vi går framåt i tiden till början av 2000-talet. I Vedum byggdes en ny idrottshall, som hela samhället engagerat sig i. Den invigdes i slutet av 2002. Vedumhallen blev ett stort lyft för idrotten i Vedum. Dragkamparna kunde hålla till med tävlingsverksamhet även under vintern. Nu började SM-tecknen droppa in i en allt stridare ström. Vid det egna arrangemanget i Vedumhallen i inomhus-SM 2004 tog VAIS-dragarna inte mindre än fem guld, två silver och tre brons. Sedan har framgångarna fortsatt för VAIS, såväl lagmässigt som med individuella insatser i landslaget. Att kalla sig svensk mästare och världsmästare i Vedum är inte så märkvärdigt numera. Det gäller dock för alla att hålla ett stadigt tag i repet!

FRIIDROTT
Det kan tyckas märkligt, men det har enbart existerat två speciella friidrottsföreningar här på slätten – och båda blev bara ett år gamla! Däremot var friidrotten som sådan stor under vissa årtionden, men då enbart som en sektion.
Den första friidrottsklubben hette Idrottsklubben Fram. Den bildades 1937. Det framgår dock inte av namnet vare sig sin geografiska hemvist eller vilken idrott man sysslade med. IK Fram höll till i de sydligaste trakterna i Önum under tämligen primitiva former. Ett gäng ynglingar hade försökt få IFK Emtunga att ta upp friidrotten på programmet. Det misslyckades emellertid, så därför beslöt de att bilda en egen klubb. Klubben blev dock endast ettårig – nästa år startades en friidrottssektion i IFK Emtunga. Målet var nått för pionjärerna, som också var medlemmar i EFEK. Nu fick de helt andra förutsättningar på Mossbrott.
Redan den äldsta idrottsföreningen, som existerade i Vara kommun, hade dock enbart friidrott på programmet. Det hette visserligen allmän idrott på den tiden. Men föreningen var egentligen en sektion eller underavdelning till IFK Skara. Medlemmar från Vara deltog i tävlingar i Skara. Årtalet var 1905.
Året efter, 1906, bildades den första ”riktiga” föreningen: Vara Idrottsförening. Visserligen inköptes diverse kastredskap till den allmänna idrotten, men till eftervärlden finns inget refererat om någon verksamhet. Det enda som berör Vara Idrottsförening handlar om den nya sporten fotboll.
Om vi blickar framåt 1930-talet, så fick den allmänna idrotten stor genomslagskraft. Dock enbart som sektionen i föreningarna. Alla föreningar med självaktning hade friidrott på programmet. Vissa deltog i klubbmatcher och anordnade större eller mindre tävlingar. Andra  nöjde sig enbart med interna mästerskap.
När så gott som samtliga friidrottssektioner lagts ner, gjorde Ryda Skidklubb motsatsen. Ett friidrottsintresse i Ryda fanns sedan tidigare. De intresserade fick åka till Lidköping för att tävla. 1961 beslutade Ryda Skidklubb sig för att uppta friidrotten på programmet i full skala och anmäla ett lag till friidrottsserien i Västergötland. Två år i rad hade man tidigare arrangerat Skaraborgsmästerskapet i terränglöpning.
Friidrottens storhetstid i Ryda SK infanns sig mellan 1962 och 1966. Därefter dalade intresset och 1967 avskaffades friidrottssektionen. Under de framgångsrika åren hade klubben fått fram två lysande stjärnor, som tillhörde Sverigeeliten. Båda utsågs till ”Bygdens bäste idrottsman”. 1962 hade Bror Jonsson sitt bästa år. Då vann han Skaraborgsmästerskapet på 3 000 meter hinder, 5 000 meter och 10 000 meter. Dessutom distriktsmästerskapet på hinder.  Det hela resulterade i att Bror blev uttagen till B-landslaget, som tävlade i en trelandskamp mot Danmark A och Finland B. Samma år utsågs Bror Jonsson som ”Bygdens bäste idrottsman”. Två år senare var det Bernt Gustavsson som erhöll den fina utmärkelsen. Året 1964 inleddes med ett Skaraborgsmästerskap i långa terrängen. Han fortsatte med topptider i många banlöpningar, som t.ex. vid Hagenspelen i Skövde på 3 000 meter, på Nya Ullevi på 1 500 meter. Inte minst på SM i Malmö presterade han ett utmärkt lopp på 5 000 meter.
2010 tog Ryda SK åter upp friidrott som en sektion. Anledningen var att den andra renodlade friidrottsklubben i våra trakter, Varabygdens Friidrottsklubb, lade ner sin verksamhet efter enbart ett år.
I ”modern” tid har ett par andra föreningar anammat löpning som en sektion. Kvänums Idrottsförening kombinerade en löp-och cykelsektion med start 1987. Två år senare arrangerades det första ”Midnattsloppet”, som blev en populär tradition. 10-årsjubileet 1998 medföljde ett rekorddeltagande.
Även Vedums Allmänna Idrottssällskap har tagit upp löpning på programmet. Det skedde 1985. Två år senare gjordes det första arrangemanget, ”VAIS-loppet”, som blivit en tradition. Det följdes av ”Lilla VAIS-loppet”, ”Terrängloppet”, ”Duathlon” (cykel och löpning) samt ”Sektionsstafetten”, en löptävling mellan klubbens olika sektioner. Inför föreningens 70-årsjubileum 2002 sökte man att få arrangera DM i terränglöpning. VAIS fick förtroendet och skötte arrangemanget på ett utmärkt sätt. 150 startande kom från 28 föreningar fördelat på 27 olika klasser.
Från Essungabygden har Essunga Idrottssällskap och Främmestads Idrottsklubb varit de mest framträdande föreningarna med friidrott på programmet.
Om vi skall plocka fram någon ytterligare framgångsrik friidrottare från bygden, får det bli Sven Lundgren från S. Lundby. Ja, han var ju störst av dem alla. Sven tävlade för Herrljunga SK, när han som junior blev ”bästa förening” genom att vinna tre lopp i samma tävling. Det räckte för att Herrljunga SK skulle ta hem lagsegern. Sedan övergick han till Örgryte IS. Där blev han svensk mästare i lag och individuell mästare på 5 000 meter vid SM 1958. Det renderade honom en plats i EM i Stockholm på samma sträcka. Annars var favoritdistansen 3 000 meter hinder.          

DANS
1985 bildades Varaslättens Buggare. Redan andra året tog man dubbla SM-guld! Sedan fortsatte framgångarna slag i slag – eller ska man kanske rättare uttrycka det som steg för steg. Närmare 30 SM-tecken har det blivit med åren i olika ålders- och dansklasser för Varabyggarna, som tidigt etablerade sig i Sverigetoppen. Varabuggarna håller till i Alléhallen, där otaliga dansarrangemang har hållits genom åren. Buggarna ställer också upp på diverse uppvisningar.

DART
I Stora Levene finns bygdens enda dartklubb. Den heter således St. Levene Dartklubb. I blygsam skala bildades dartklubben redan 1988. Med tiden har man fått en fin lokal att vara i och därmed har verksamheten utökats. Ett tiotal tävlingar per år brukar det bli för det 35-talet medlemmar i varierade åldrar som ingår i dartklubben. Några större ambitioner i tävlandet har man inte. Det är mest för gemenskapens och nöjets skull man håller på. 

GOLF
Söndagen den 12 augusti 1990 invigde Vara-Bjertorps Golfklubb sin nya golfbana. Ingen mindre än hovsångerskan, kyrkvärden och golfspelerskan Alice Babs skötte invigningen. Det hade naturligtvis räckt för Alice Babs att bara säga ”Swing it”, så hade det symboliserat hennes karriär och intressen i livet. Nu sa hon inte så. I stället sa hon: ”Vara var det vara månde, men för mig gäller hädanefter Vara-Bjertorp”. En bättre ambassadör för Vara-Bjertorp är det svårt att tänka sig. Alice Babs sjöng in den nya golfbanan och belönades med ett hedersmedlemskap i klubben. Vara-Bjertorps golfklubb är bygdens största idrottsförening med c:a 800 medlemmar.

GYMNASTIK
Den första av våra föreningar som har med gymnastik i föreningsnamnet var Vara Gymnastik & Idrottsförening. Den bildades 1919. Så mycket gymnastik stod förmodligen inte på programmet. Det var mest fotboll som gällde under föreningens korta existens.
1927 bildades den förmodade första renodlade gymnastikföreningen i bygden. Tråvads Gymnastikförening torde varit först på plan med enbart gymnastik på programmet. Man höll till i Tråvads Föreningshus med sina övningar. Föreningen höll i sig till början av 1940-talet, då ett par års uppehåll i gymnastiken gjordes. Den nya föreningen, Tråvads Idrottsförening, bildad 1944, tog sedan upp gymnastik på programmet.
1930 bildades en gymnastikförening i Vara. Den var segregerad, eftersom enbart damer hade tillträde. Vara Kvinnliga Gymnastikförening hade vid bildandet 21 medlemmar. Undan för undan utökades medlemsantalet. Först 1985 kunde män bli medlemmar. Då byttes namn till Vara Gymnastikförening. Med tiden blev gymnastikföreningen en av de allra största föreningarna i bygden med c:a 600 medlemmar.
Var höll de manliga gymnasterna till innan sammanslagningen? Jo, de hade en egen sektion i Vara Sportklubb. 1934 bildades den sektionen, även om gymnastiken funnits med som motion från VSK:s start 1926. Såväl de manliga som kvinnliga gymnasterna gav uppvisningar i bygden runt omkring.
Höjdpunkten för Varagymnasterna nåddes 1936, då fem av klubbens gymnaster blev uttagna och deltog i Sveriges masstrupp vid olympiaden i Berlin. 600 svenska gymnaster hade uppvisning.
Samma år, 1936, bildades två gymnastikföreningar i Kvänum – en för damer och en för herrar. Vid nästa olympiad, i London 1948, deltog bröderna Folke och Sven Svensson i den svenska gymnastiktruppen för massuppvisning.
1930-talet var till synes en aktiv tid att starta gymnastikföreningar. Nästa ”vurm” kom i mitten av 1960-talet. De gymnastikföreningar som startade då var mera inriktade på motion.

HANDBOLL
Med tillgång till den nybyggda Alléhallen i Vara, bildades 1969 Vara Handbollsklubb. Trots att den blev relativt kortlivad, står VHK som den enda separata handbollsklubben i bygden.
1971 bildades en handbollssektion inom Nossebro Idrottsförening. Den blev desto mer seglivad. Handbollen fick fäste hos såväl damer som herrar. Fortfarande har handbollen en livaktig verksamhet i Nossebro.
Även inom Kvänums Idrottsförening var handbollen en stor sport som sektion. 1973 bildades en handbollssektion under ledning av eldsjälen Rolf Wersén. Som mest hade KIF fyra lag i seriespel. A-laget nådde Div. II som bäst.
Under 1950-talet var det populärt med damhandboll utomhus. Man spelade tvärs över fotbollsplanerna. Många föreningar deltog i seriespel som sektion. 

HANDIKAPPIDROTT
1993 bildades Triangelns Handikapp Idrottsförening i Vara. Bl.a. anordnas populära turneringar i fotboll och innebandy för handikappade.  

INNEBANDY
1991 bildades Vara Innebandyklubb med spel i Alléhallen. Innebandyn blev genast en ”innesport”. I Nossebro hade man praktiserat sporten sedan 1989, men först 1996 bildades Nossebro Innebandyklubb.  

ISHOCKEY
I mitten av 1950-talet gjorde ishockeyn sin entré på lokal nivå. Först ut var Vara Sportklubb. Därefter följde IFK Emtunga, Naums Sportklubb och Tråvads Idrottsförening. Detta var alltså på 50-talet och enbart som sektioner. 1962 bildades två renodlade ishockeyklubbar, nämligen Nossebro Ishockeyklubb och Vedums Ishockeyklubb. Därefter kom Jonslunds Ishockeyklubb. 1969 gick Nossebro IK ihop med Nossebro IF. På Varaslätten blev det mer radikala sammanslagningar. Tre föreningar, Vara SK, IFK Emtunga och Vedums IK, gick ihop och bildade Varaslättens Ishockeyklubb. Den klubben höll i sig i fem år. De milda vintrarna, samt brist på konstfrusen bana, blev dödsstöten.

JUDO
Vara Judoklubb bildades 2010. Verksamheten håller till i Laskegården, Vedum, under ledning av ordförande/tränare Victoria Andersson. Mattan läggs ut varje vecka för träning. I judo tränar man koordination, smidighet, styrka, balans och kondition. Inga sparkar eller slag förekommer. Däremot gäller att brotta ner varandra genom att kasta ner sin motståndare och hålla fast den på rygg. 

KLÄTTRING
2003 bildades Vara Klätterklubb. Verksamheten blev dock relativt kortvarig. Man kom tydligen inte upp sig i tillräckligt stor utsträckning här på den platta slätten.

KORPIDROTT
Vara Korp Idrottsförening bildades 1965. Idrotterna som man främst satsade på var fotboll, bordtennis, badminton, hockey-bockey och volleyboll.
Senare bildades även Kvänums Korp Idrottsförening.

MOTORSPORT
Redan 1923 bildades Vara Motorklubb. Samma år arrangerade klubben ett nationellt hastighetslopp för motorcyklar på is. Starten skedde under landsvägsbron vid Tråvads kyrka. Med åren har det egna ”Varvloppet” (sedermera ”Ica-Varvloppet”) varit en given tradition.
Om vi ska ta fram en förgrundsfigur i Vara Motorklubb, blir det givetvis Kenneth Bäcklund. Han representerar våra båda kommuner genom att vara bosatt i Nossebro och tävlar för Vara Motorklubb. Kenneth Bäcklunds meritlista är lång och imponerande. Sexfaldig svensk rallymästare i grupp N och fem gånger segrare i Svenska rallyt grupp N. Två gånger nordisk rallymästare i grupp N. 44 delsegrar i olika SM-tävlingar.
I Edsvära finns en motocrossbana som Edsvära Motocrossklubb ansvarar för.

ORIENTERING
För Vara Sportklubb kom orienteringen tidigt in på programmet men i friidrottssektionen. 1934 hölls klubbmästerskap och 1936 hade sportklubben fem man med i Skaraborgsmästerskapen. Sedan bildades det en egen orienteringssektion. Intresset och tävlingsverksamheten ökade så kraftigt, att det beslöts att bilda en särskild klubb för sporten. 1940 bildades Orienteringsklubben Manhem. Klubben hade dock svårt att stå på egna ben, så 1947 togs orienteringen åter upp som en sektion i Vara SK. Framgångar kom med äkta paret Erik och Anna-Lisa Karlsson som blev Skaraborgsmästare (1948 resp. 1952). 1966 tog dock orienterarna själva ut riktningen och fann målet hos Ryda Skidklubb.
Redan i början av 1940-talet hade Ryda Skidklubb arrangerat OL-tävlingar. Med Erik Karlsson i klubben fick man även en kartritare av klass, som gjorde att man kunde köra igång ”Rydaluffen” på allvar. I den 4:de ”Rydaluffen” 1978 var hela 1 303 anmälda. Vissa år arrangerades även DM och Skaraborgsmästerskapen i Rydaskogarna.
Erik Karlsson har nämnts. Han kan t.o.m. titulera sig dubbel världsmästare i veteranorientering. Första gången var 1987 i Österrike. Andra gången var i Tasmanien på södra halvklotet.

PISTOLSKYTTE
1967 bildades Pistolklubben Hjorten. Klubben har sina aktiviteter i Ulvstorpsskogen. Med åren utkristalliserades ett syskonpar som de största stjärnorna i klubben. Anders och Anna-Karin Bonander är flerfaldiga svenska mästare med pistol som vapen.
Vedums Pistolskytteklubb bildades redan 1951. Man har sin skyttebana i Öster Bitterna. På senare år har Vedums Pistolskytteklubb fått fram ett riktigt stjärnskott i Christian Johansson, som etablerat sig som ”skyttekung” inte bara i pistolklubben utan också på SM.   

RIDSPORT
Följande ridklubbar har funnits inom området: Essunga Ryttarförening, bildad 1972, Varaortens Ryttarförening, bildad 1976, Öttum/Vångabygdens Stallklubb, bildad 1986, Levenebygdens Ridklubb, bildad 1988, Lundbyskogens Ridklubb, bildad 1998.

SIMNING
1971 byggdes Allébadet i Vara. Samma år bildades Varabygdens Simsällskap. Föreningens stora lilla stjärna heter Jennie Ekström. Jennie, som är handikappad, har haft stora framgångar i alla mästerskap hon ställt upp i. Vid Paralympics i Peking 2008 blev det ”bara” en fjärdeplats. Dock blott 46 hundradelar från bronset på 50 meter fritt. Med tanke på att Jennie då var endast 17 år, kan vi kanske hoppas på guld i London 2012? I varje fall har Jennie simmat hem c:a 20 medaljer vid VM och EM och därtill slagit ett antal världsrekord.

SKIDOR
Ryda Skidklubb bildades 1940 och är den enda specialklubben för ”laggar” på fötterna. 1941 arrangerades det första ”Rydaloppet”. Det kom att bli en långlivad tradition, men som inte alltid kördes i Rydaskogen. 1961 kördes t.ex. ”Rydaloppet” på Kinnekulle! Anledningen var bristande snötillgång i Ryda. Under resten av 1960-talet kunde man så gott som årligen (enda undantaget var 1964) köra skidloppet på hemmaplan. I det 19:e ”Rydaloppet” 1972 blev det rekord ifråga om anmälda deltagare. Hela 602 anmälningar från 58 klubbar hade strömmat in. Åren 1973-76 kunde inga lopp köras på grund av snöbrist. Därefter följde en radda vintrar mellan 1977-84, där endast ”Rydaloppet” 1983 fick inställas på grund av snöbrist. 1985 blev det också inställt – på grund av kyla! Det är enda gången i klubbens historia som loppet blev inställt på grund av den orsaken. Endast ytterligare två ”Rydalopp” genomfördes. Dels var det snöfattiga vintrar och dels minskade intresset i allmänhet.
En stor händelse i Ryda Skidklubbs historia var när elljusspåret kunde tas i bruk. Invigningen skedde den 9 januari 1963. I fortsättningen kunde man åka skidor även på kvällarna och träna rationellt. Hur många medlemmar i Ryda Skidklubb som åkt Vasaloppet? Ja, man kan säga att det är otaliga! Ryda Skidklubb är en av de allra största föreningarna i Vara kommun medlemsmässigt.
Som kuriosa kan nämnas att Anna-Lisa Andersson åkte Vasaloppet redan 1968, alltså långt tidigare än det var tillåtet för damer att ställa upp! Det var ruter i damerna i Ryda SK. De fick själva ta itu med så att de fick eget omklädningsrum och dusch i Ryda bygdegård. 

SKYTTE
Runt sekelskiftet 1900 var det populärt att bilda skytteföreningar. En slogan löd: ”kom med i skytteföreningen och träffa dina kamrater”. Det var alltså fråga om gevärsskytte i ban- och fältskytte på tavla. I praktiskt taget varje socken bildades en skytteförening.
1950 bildades Vedums Sportskytteklubb. Vid sidan av den traditionella skjutningen blev en ny skytteaktivitet populär: lerduveskyttet, eller skeetskyttet. En annan variant är olympisk trapskytte. I den sistnämnda grenen fick såväl Essunga som Vara kommuner ”dela” på en olympisk deltagare. Tandläkaren i Vedum, Rune Andersson, kom nämligen från Essunga. Rune tävlade dock för Vedums Sportskytteklubb, när han representerade Sverige i OS 1960 i Rom. Rune blev även svensk mästare, nordisk mästare och europamästare i trapskytte. Det sistnämnda guldet togs i lag. 

STYRKELYFT
1994 startades en tyngdlyftningssektion i Vedums Allmänna Idrottsklubb. Först och främst var anledningen att de som sysslade med dragkamp ville testa sin styrka med skivstång. Redan från början fanns några licensierade lyftare med i bilden. Redan andra året deltog några medlemmar i DM med stor framgång. Man tävlar i tre grenar: bänkpress, knäböj och marklyft. Givetvis också i olika viktklasser. Snabbt blev styrkelyft ett lyft för intresserade i Vedum. Stora framgångar – såväl tävlingsmässiga som arrangörsmässiga – har noterats.

TENNIS
1924 bildades Vara Tennisförening. Tennis var då mer en socitetssport, där herrarna spelade i vita långbyxor och damerna i vita kjolar. När Varas Mr. Tennis, Allan Eriksson, började spela på 40-talet, införde han kortbyxor i denna ”förnäma” sport. Allan var aktiv i en massa andra idrotter också och där spelade han alltid i kortbyxor. Trots kritik fortsatte Allan att gå på i kortbyxorna även i tennis.
Tennisbanan var förlagd till Badhusparken. 1966 byggdes ytterligare en bana, som invigdes av gamle storspelaren Sven Davidsson. I början av 1970-talet uppfördes en plasthall för inomhusspel. I mitten av 1970-talet var tennisintresset enormt i Vara. Vara-mästerskapet spelades i massor av olika klasser. Ett år samlades 128 deltagare i klassen om Folke Fredins Vandringspokal (lika många deltagare som i Grand Slam med Wimbledon i spetsen!).
Vara TF hade en blomstrande ungdomsverksamhet, som under hela 1980-talet gjorde att Vara hörde till de bättre klubbarna i Västergötland. Niclas Weishag, Varas klart främste spelare genom tiderna, vann bland annat ”Lyckornas Elittävling” två år i rad (samma tävling som Björn Borg tidigare förlorat en final i).
I lagsammanhang vann Vara TK sin största framgång när A-laget gick upp i Div. I 1989. Vara var ytterst nära att gå till final i ”Handdukcupen”, som innehöll lag från hela södra och västra Sverige. Under 90-talet spelade Varas H35 flera år i Div. I, d.v.s. i den högsta serien.
När Cylindahallen invigdes 1983, uppvisningsspelade Niclas Weishag mot Tomas Högstedt från Mariestad, som vid denna tidpunkt var rankad runt nummer 30 i världen och veckan innan varit ytterst nära att slå världsettan John McEnroe.
Nossebro Tennisklubb bildades 1948 på initiativ av ingenjör Nils G. Olsson. Invigning av tennisbanan skedde året senare. Då hade klubben 15 medlemmar. 40 år senare beslöts att bygga en klubbstuga. Då var medlemsantalet uppe i 107.
1959 bildades Kvänums Tennisklubb. Vid det idylliska fritidsområdet Oltorp byggdes en tennisbana. Klubben har bl.a. haft deltagare med i ”Kalle Anka Cup”.
Tråvads Tennisklubb bildades 1970. En asfalterad tennisbana anlades på den plats där tidigare ishockeybanan låg. Tennisbanan används vintertid som isbana. Tennisklubben har inte deltagit i seriespel, men har ordnat klubbmästerskap i flera klasser. 1981 hade klubben sitt största medlemsantal, 46 stycken. 

VOLLEYBOLL
Vara Volleybollklubb bildades den 23 november 1963 av ett gäng inbitna volleybollfantaster. De flesta hade varit verksamma inom Varabygdens 4H, och därigenom kommit i kontakt med volleybollen. Initiativet till bildandet togs av Bengt Karlsson, som så småningom blev generalsekreterare i Svenska Volleybollförbundet.
På den tiden spelades volleyboll som en sommarserie utomhus. Träning och matcher bedrevs på Torsvallens kolstybb. När systemet lades om till vinterserie förlades aktiviteterna till Folkhögskolans gymnastiksal. Tillsammans med Tennisföreningen byggdes 1967 en plasthall för inomhusbruk. I denna hölls bl.a. Sveriges första junior-SM för damer 1967. Varas damjuniorer tog hem SM på hemmaplan och försvarade även titeln nästa år. Damerna gick även upp i högsta serien säsongen 67/68. Herrarna nådde hösta serien säsongen därpå.
1968 byggdes Alléhallen, som invigdes med SM-slutspel för damer. 1969 arrangerades en landskamp på herrsidan mellan Sverige och Japan. Landskampen var den första i en lång rad av internationella arrangemang som hölls i Alléhallen. 1969 arrangerades också den internationella volleybollturneringen, ”Galaxie Cup”. Det kom att bli en av Sveriges bästa turneringar med lag från hela Europa. Först 1993 fick turneringen läggas ner, på grund av att den blivit en synnerligen kostsam historia för Vara Volleybollklubb. Sammanlagt har klubben stått som värdarrangör för JSM, SM, NJM samt en rad nationella och internationella tävlingar.
På senare år har volleybollen gjort ett återtåg till utomhusspel. Då som populär beachvolleyboll.