Levenehästen, numera utdöd typ av kallblodshäst, vilken omkring 1850 framavlades i Levene i Västergötland. Aveln ägde rum genom korsning av clydesdalehingstar och ston av lantras från Västergötland.

Levenehästen uppkom på gården Stora Levene på Varaslätten i Vara kommun. År 1856 köptes hingsten Sultan till gården.
Hingsten användes ofta i aveln. Den var korsning mellan clydesdalehingsten Free Trade och ett lantsto med inslag av norskt blod. Fölet (sonen) Levene-Milton (1861-79) blev signifi-kant för fortsatt utveckling.
I aveln utnyttjades clydesdalehingstar, såväl importerade som svenskfödda. Hästen fick erkännande samt blev premieringsbar 1882. I och med att ardennerhästen i början av 1900-talet blev dominerande som kallblodsras i området försvann intresset för levenehästen.
Den sista hingsten av levenehäst premierades 1942. År 1972 avled den sista renrasiga Levenehästen.

Levenehästen var för det mesta brun och hade ofta bläs eller andra ansiktstecken och stora vita tecken på benen.Levenehästen var inte speciellt stor och hade bara en mankhöjd på omkring 150 centimeter. Egenskaper var
bland annat styrka, smidighet, livlighet och samarbetsvilja. Det var en medeltung kallblodshäst med seghet och härdighet, vilket kännetecknade många av tidens typiska lantraser. Hästen användes i jordbruksarbete samt i städerna, där den till exempel användes till bryggarvagnar och spårvagnar.
Den användes också som brandkårshäst. Levenehästen var också snabb som en travhäst.