Runstenar och resta stenar.

 

RUNSTENAR OCH RESTA STENAR

Här i Västergötland har vi flera runstenar som står vid vattendrag och vid vägkorsningar, där folket på vikingatiden förflyttade sig fram.

Vikingarna skrev in runtexter efter sin släktingar och vänner för att ge dem minnesord och betydelse för sin omgivning.

Vattenvägen Nossan har flera runstenar längs med en 10 mil lång sträcka. Det finns flera sägen om kungar i Essunga delen och en i Barne-Åsaka, Västergården, vid vägkanten. “Kung Ranes sten” med texten “Riuir reste sten efter Grim krigaren” för Asatron. Intill ligger också ett större gravfält som visar en långvarig boplats genom tiderna. Det påstås också att kungen Rane har varit i krig mot annan lokal kung Virkel från Lekåsa/Västerbitterna.

Österbitterna har också en runsten, den är upprest vid gammal ridväg och har ett kors med kristen symbolik. Runstenen står vid Per-Jonsgården och har en text som anger “Håkan/Hakan och Togöt/Torgot rest sten efter.. sin far, en god…? Kan det vara en av kungens krigare, vilket indikerar samband med de danska vikingarna? Platsen har också haft mer vatten och troligen en sjö vid Haråsen som blev utdikad på 1800-talet. Landsvägen via Österbitterna som går mellan Herrljunga och Vedum, har en äldre förhistoria, när man byggde vägen genom Stormossen vid kommungränsen, fann man spår efter en äldre väg, små stenar som låg på en risbädd som var ger en medeltida karaktär eller t o m järnålderstyp. I Västerbitterna vid Björstorps dammbygge har man också hittat en stenlagd väg genom mosse, liknar typ väg som man byggde på romersk järnålder, den kan vara ca 4 m bred och 100 m lång. Tyvärr ska man vattenlägga platsen och vägen kommer därför att ligga under vatten. Vägen är ytterst unik och liknande kan man hitta i Danmark på nordjylland som är från vikingatiden. Därför har vi spännande vikingamiljö med infrastruktur som påvisar hög kultur och status för området för högreståndsmiljö.

Fåglums trakten har också flera resta stenar vid vägkorsningar, men också gårdsnamn efter kungens män eller allierade hövdingar som ” Gode gården”. En del forskare tror också att namnet kan betyda kultplats. Dessutom har namnet samband med Island där man har haft kultplatser och tingsplatser.

Lekåsa har också ett gravområde från järnåldern med flera resta stenar och domarringar. Det går en landsväg från Leksåsa österut mot Västerbitterna, där vid nästan varje vägkorsning finns resta stenar ända bort mot Larv och Edsvära.

Enligt dansk historia, dansk vikingakung Harald Blåtand gjorde första kristna korståg in mot Västergötland ca 995 med en biskop Poppo via Kungälv kom de vattenvägen på Götaälv. Bevis för detta är också runstenarna vid Nossan, som har texter som bekräftar dansk närvaro och myntskatten vid Bäreberg som hade flera danska mynt i sin samling.

Det samma gäller vattenvägen Lidan, som har flera gravfält från järnåldern längs med sin sträckning. Se Fyrunga, Längjum, Larv, Valeberg och Finnetorp. En av de äldsta runorna på runsten är hittad i Fyrunga 1894, som låg omkullvält på en ödekyrkogård enligt en runforskare Erik Brate. Han tolkade texten, ” runor jag skriver från gudarna”, som visar äldre ursprung med asatro.

På Larvs hed har vi en sten med kors på, med en text som berättar om ” Olver och Askatla reste stenen efter Gunnar, Sigtryggs son, en god ung man, Herren Gud bärge hans ande”. Den visar kristen text och figur, samt har ett omtalat vikinganamn som Sigtrygg och ger inflyenser till de Brittiska öarna. På en av de högsta höjderna vid Larvs by har vi också en större gravhög vid namn Larva Bäsing, längs med hela ån indikerar järnålderns närvaro med flera gravfält.

Nära platsen vid Stommen i Fyrunga fann man året 1951 en silverskatt från vikingatiden. Skatten innehöll 3 smycken, 30 tyska mynt, samt 14 bitar av 6 delade danska mynt. Skatten har undersökts av arkeologen Harald Widéen, han tror att skatten är nergrävd ca 1050 e. Kr. Ett silverkors är en del av skatten, som har en figur av Jesus på korset och flätverk vikingadekor. Idag ligger skatten på Göteborgs Stadsmuseum i deras vikingasal, ett sevärt objekt.