Lutesten vid vägen mellan Larv och Längjum.

 

Lutesten är 3,5 m hög och 1,5 m bred och står alldeles intill vägen mellan Larv och Längjum.

Namnet

Namnet har förklarats på olika sätt. Närmast till hands ligger väld det antagande att stenen stått lutande. Enligt sägnen stod den lutande redan på Gustav Vasas tid. Nu står emellertid Lutesten upprätt!

En för ortens fornminnen intresserad kyrkoherde i Larv, nämligen Anders Fredrik Cederin, lät på 1870-talet resa upp den. Det berättas, att han gjorde det i glädjen över att till sist ha blivit skuldfri och med hänsyftning på detta, kallas stenen någon gång för Skuldfri!

Minne

Till vems minne är stenen ursprungligen rest? Ingen runinskrift förtäljer något härom. Endast mer eller mindre knapphändiga sägner finns att hålla sig till, om ens det!

“Lutesten är rest till minne av kämpen Grimborg. Han fick banesår i en strid på Larvs hed och föll, där stenen nu står” (Larv).

“Måntro, på Larvs och Edsvära hedar har stått hemska slag, men det är lång tillbaka i tiden. Det var på Odens tid, som striderna rasade som värst här” (Edsvära).

Om Lutesten säges vidare att den i äldre tid varit omgiven av en hel “lune”(lund) jättestora ekar och andra träd. “När Grimborg fått banesår, lutade han sig mot ett träd och dog. Då reste man upp stenen där invid”(Larv).

En sägen förtäljer att Lutesten är rest till minne av en dansk överste, som stupade på denna plats i 1611-1613 års krig.

Lutesten omnämnes även i en sägen om förborgade skatter, som tros ligga i den stora Larva bäsing. Denna sägen går ut på att nyckeln till skattkammaren i bäsingen ligger under Lutesten.

Man har hittat en fin nyckel från vikingatiden i Larv.