I sänkan där Katebrobäcken stilla rinner ut i Lidan utfördes det under århundraden riter där besegrade krigare och deras hästar offrades åt gudarna.

 

Slagen utkämpades på andra håll men de besegrade, deras hästar och vapen fördes hit för att offras. Hästarnas rikt ornamenterade krigsrustningar slogs sönder och offrades i de blöta markerna runt om bäckens mynning i Lidan.

Föremålen som har grävts fram i Finnestorp är mycket ovanliga fynd, som saknar motsvarighet i stora delar av Europa. De flesta dateras till ca 350 – 550 e. Kr. Offerplatsens gyttjiga sediment har gjort att känsliga material som ben, trä, läder och textil har bevarats. De flesta av föremålen som grävts fram kommer ifrån de beväpnade ryttarnas rustning.

Det är svårt att föreställa sig att denna lilla idyll intill Lidan en gång utgjorde en mycket viktig och mytomspunnen plats för de som levde här århundradena e.Kr. Det hade varit turbulenta tider i stora delar av det som idag kallas Europa. Romarrikets upplösning innebar att många olika stammar kom att förflyttas över stora avstånd, en tid med stora folkvandringar. Stormän kom att slåss om makt och inflytande, ofta genom olika allianser. Det var även under denna tid som runorna började ristas. Samtidigt som offerriter till gudarna Oden och Tor växte fram i Norden.

Erfarenheter från kontinenten gav stormännen kunskaper om både krig och alliansbildande. Dessutom fick man stora kulturella impulser från södra Europa. Det visar de sensationella fynd som har gjorts i Finnestorp, där många föremål är gjorda i de mest högklassiga hantverkstekniker. Dessa rustningar och vapen var troligtvis förbehållet kungar och deras närmsta män. Finnestorp bär vittne om den tidens nya stridskonst och den nya samhällsordning som de beridna ryttarna införde i Norden.